lördag 3 mars 2007
kroppens poesi
under en dansande mästares koan, det var
där jag fann din svåraste bok, om sjukdomar
om ekvationer, om distanser och synergi
men både du och jag, vi två av ädelsten och skrot
både du och jag vet, om det meningslösa i tao
det är nålen och tabletterna
som det kommer an på
kroppens poesi, att sakta dö undan
fast att man egentligen inte vill
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar