hoboken

jag har ingen vän i hoboken, men jag har en
som doftar manga, som rullar tobak och röker
feberljus på hotell som gränsar till den hon är

hon kan gro där, slå ut som inomjordisk tagg
i kvartshallucinationer jag när om ljusa nätter

rulla små små amuletter av sinnessjuk akros
mellan insidan på gudinnor som inget hellre
vill än att vara cancer i p.j harveys röda sot

så har jag en annan, men inte i hoboken
en varghona av rådjursklövar och elfenben

henne ville jag ta till djungeln, till amazonas
till den ringlande venen vid pilgrimens grav

men jag fruktar hennes klor, det obebodda
landskap som också är hennes svåra storm
som också är hennes svåra rygg, som också
är hennes svåra lek, som också är

en i berlin som sväljer sin tunga, en i cork
som säljer, och liksom låter höfterna gunga

men inte i hoboken, där har jag ingen vän

jag har ingen vän i hoboken,
jag har inte det