underjord

jag har varit vaken
om nätterna, vänt
ut och in på smaken
från mörkrets tunga
hört demoner flämta
ur koffeinets, tobakens
ur bensodiazepinernas
invalidiserade kroppar
jag har studerat ur den
onda boken, om klanerna
som stred för rätten
till det andliga djupet
i allvarlig vildmark
som dog ut, svältandes
darrandes, om de sjuka
hundarna som åt av
hjältarnas själar, kvar nu
som symboler i böcker och
underjord, som ben
artefakter, små obetydliga
souvenirer, en gång herrar
över planetens nervsystem
nu förlorade, begravda
under ton av lera och
autostrador, nu krälandes
sakta som utslocknade kryp
över annalernas grenverk
under det stora dundret
från långtradarna, från
människotrampet, under
trummorna, flämtningarna
under de kliande såren
som håller mej vaken
om natten